När jag började undervisa i nationalekonomi vid Universitet i Cambridge år 2000, så använde jag analogin att abstrakta ekonomiska teorier var likt en karta. Men evidensen som visade att ekonomiska teorier tenderade att uppnå det motsatta till vad de utlovade, och således var dåliga kartor för att hjälpa oss att navigera i verkligheten, fick mig intresserad av varför ekonomiska teorier gett upphov till så många empiriska paradoxer. I mitt sökande efter lösningen på nationalekonomins alla paradoxer, såg jag att Alfred Marshall sett svaret, nämligen att teorin om konsumtion inte var rätt fundament, utan de projekt och visioner som aktiverar människor till handling är de rätta fundamenten för nationalekonomi. De människor som mest framgångsrikt lyckas förverkliga dessa visioner är de som förstår den verkliga ekonomin, medan de som sätter käppar i hjulen både för sig själva och andra är de som inte förstår den. I den här kursen förklarar jag varför Alfred Marshalls insikt löser paradoxerna i nationalekonomi, och varför han hade rätt att det var ’illasinnat och oförståndigt’ att separera priset från den fysiska verkligheten, som hans efterträdare i Cambridge gjorde. är de rätta fundamenten för den nationalekonomiska vetenskapen. projekt, ideer som människor vill förverkliga, är det som ger upphov till efterfrågan på produkter. den självklara lösningen, men av någon anledning har detta inte uppmärksammats. Istället fortsätter nationalekonomer att publicera böcker om paradoxer som beskrivs som olösliga och undervisa de teorier som skapar paradoxerna. Samtidigt ser de som behöver befatta sig med verkligheten problemen med teorierna, därför att de får återkoppling från den fysiska verkligheten som nationalekonomiska modeller behandlar som en svart låda. Och vad är då konsekvenserna av att abstrahera bort den dynamik som ändrar vad människor tror på, vad de tycker om, och tillgången på resurser? Jo att ’economics is like looking in the rearview mirror when driving a car’, som en entreprenör i London mycket träffsäkert uttryckte saken. I den föränderliga värld vi lever i är det processens dynamik vi behöver förstå för att köra i rätt riktning. och . tt det verkade som att De ekonomiska teorier från 1990-talet som format dagens institutioner och organisationer baserades på en statisk pristeori från 1700-talet av Adam Smith, som han utvecklade i ’An Inquiry into the Nature and Causes of Wealth’ i gryningen av den Industriella Revolutionen. Smith’s ideer bidrog till den Industriella revolutionens spridning, men konsekvenserna av ett statiskt modelltänkande i en föränderlig värld har blivit alltmer kännbara. En entreprenör i London beskrev problemet som företagen haft med ekonomiska ideer som att det var att titta i backspegeln när man kör. ekonomiska modeller med analoginsa att ’economics is like looking in the rearview mirror when driving’. Det statiska jämviktstänkandet är ett sätt att tänka på som får oss att titta bakåt istället för att se vägen framför oss. Det är därför det har skapat så mycket problem som just handlar om dålig framförhållning. Statiska modeller behandlar all ekonomiska aktivitetin som om allt inträffar simultant, och konsekvensen av detta tänkande är att alla har dålig framförhållning och reagerar lite för sent. När realekonomiska förhållanden blivit ett pris, är det redan för sent att reagera. Det är inte bara Riksbanken som reagerar för sent. Även företag gör dyra felinvesteringar när de reagerar för sent. Det är förmågan att fårstå trender och förutspå framtidens melodi innan den blivit ett pris, som möjliggör störst framgång både för politiken och för företagandet. Realekonomiska Institutet har grundats för att tillmötesgå detta behov och erbjuda skräddarsydd nivåanpassad utbildning i realekonomi, för att förbättra förståelsen av förändringarna i de fundament som påverkar framtida priser. Alfred Marshall, som beskrivits som en fadersgestalt för Neoklassisk ekonomi skrev att `ekonomens Mecca är ekonomisk biologi inte ekonomisk dynamik’ de statiska modellerna beskrev han som temporära hjälpmedel, men att det mest centrala i nationalekonomi var en levande kraft och rörelse ’a living force and movement’. Einstein sa att förståelse är viktigare än kunskap. Och detta gäller mer än någonsin med AI och de stora förändringar som är på gång. Realekonomiska institutets mission är att möjliggöra en renässance för det dynamiska tänkade som byggde vårt välstånd, som trängts ut av statiskt modelltänkande både inom akademien, företagandet, politiken och myndigheter.

i undervisningen i nationalekonoförändringar i klimatet. Det är en förståelse av förändringsprocessens riktninning och dynamik som framtidens ekonomer behöver besitta. Med AI och de stora förändringar som är på gång har kunskap blivitSedan Smith skrev sin bokvar statiska teorierDenna avsnitt ger en detaljerad och omfattande översikt av ditt företags uppdrag, värderingar och historia. Det belyser de viktigaste principerna och värderingarna som driver syftet, målen och långsiktig framgång för ditt varumärke och affärsverksamhet.

Denna avsnitt framhäver det olika utbudet av tjänster vi tillhandahåller, med tonvikt på kvalitet och kundnöjdhet.